Sleepless in Los Angeles
Min resa fortsatter och blir pa satt och vis bara knasigare men det kan bero pa mina och Malins upptag? Jag har ialla fall borjat leva om pa natterna, vi snackar inte rulla lite pa sig utan kasta sig fram och tillbaka, satta sig upp och snacka i prencip mer an i vaket tillstand.
Detta har lett till att stackars Malin inte kan sova sa bra pa natterna(fullt forstaligt). Men vi har ialla fall kommit fram till anledningen eller objektet av dessa "marddrommar", tror inte ens jag ar tvungen att namna det utan boven ar den sjalvklara i en tjejs liv.
Men det ar inte bara detta som paverkat nattsomnen har i LA utan igar natt fick jag aven ett samtal fran min skiftledare pa Donken. Problemet ar att jag inte har en aning om vad han ville eller vad jag sjalv sa. Hatar att man blir som drogad sadar vi fyra snaret pa natten. Okej klockan var ju ett pa dan dar hemma sa det var kanske inte sa oanstandigt att sla en signal vid den tiden.
Detta var mitt svar intressant inlagg(ja jag vet att jag misslyckades ganska hart) men det jag vill tillaga for att ialla fall latsas att vi ar coola ar att vi faktist var hemma hos Carlifoniens tredje rikaste man igar. Sa dar var en hallsning fran det mindre soliga och mera molninga Los Angeles.
Starbucks
Men det visade sig att jag inte riktigt klarade av det dar. Med andra ord gjorde jag ungefar all fel man kan gora pa ett Starbucks.
Forst och framst ville jag kopa med mig en frasig "To go-mugg" i plast hem till Sverige for 12 dollar, sa jag gar lite tufft fram till kassan med min fina mugg for att betala. Val framme sa berattar jag for killen i kassan att jag ocksa ska ha en "grande green tea" han ler och tar min nya fina mugg(for att ta betalt tror jag). Jag ger honom en 20 dollarssedel och ler tillbaka tankandes; oj vad trevliga de har amrikanerna ar! Sedan fragar han vad jag kommer fran och stolt skiner jag, Miss turist upp: -Sweden! Killen bakom kassan skiner upp annu mer och borjar prata svenska med mig. For chockad for att svara tackar jag och tar emot min vaxel, men med ett stort leende pa mina lappar.
Pa Starbucks far man stalla sig lite pa sidan och vanta pa sin dryck, sagt och gjort star jag dar brevid Hanna ivrigt vantandes. Tydligen sa fyller de min nya frana "To go-mugg" med te men det bryr jag mig inte om utan tar glatt emot den, valdigt nojd med mitt kop. Det anda som forvanar mig ar att den ar as tung! Jag kunde da inte forsta hur lite te kunde vaga sa mycket och sen borjar jag rakna min vaxel. Tyckte det var ovanligt mycket sedlar jag fick tillbaka med tanke pa mitt kop och jag kommer fram till att jag fatt 16 dollar for mycket. Nar jag sedan ska smaka mitt te vill jag bara spotta ut det.... Det ar kallt! Mitt goda grona te som skulle varma min denna kyliga eftermiddag ar gront iste.
Tydligen sa maste man saga till har att man vill ha det varmt annars antar de att det e kallt som galler, as lojlig enligt mig men det kan ju vara for att jag kommer fran kalla Sverige. Alla skrattar at mig men jag gladjs att jag ialla fall fatt mig lite extra dollar i fickan. Malin konstaterar hela fenomenet:
"Amelia ar otrolig! Hon gar in pa en Starbucks lite osaker pa sin engelska men fast killen i kassan pratar svenska lyckas hon inte fa nagot ratt.. Fel te, fel mugg, fel betalning och massa missforstand!"
Men det var val anda inte mitt fel att killen trodde att den snygga "To go-muggen" var min egen och att han inte fattade att jag ville ha varmt te. Okej jag kunde ju ha sagt allt detta pa mitt modersmal som han forstod(kom pa detta lite forsent och skulle ju vara pinsamt och komma tillbaka och papeka det). Men det jag fatt ut av dagens aventyr ar att Starbucks ar ett bra stalle aven om de gor varldens acligaste iste.
Dagen efter
Huset for oss sjalva, partytime
Da var man i staterna, antligen har jag fatt mojlighet att se och delta i Malins liv. Det har vart kyrkobesok, barn, luciasang och skratt. Men nu borjar det pa riktigt med start om nagra timmar, det ar namligen thanksgiving helg(USAs storsta sammanhangande ledighet och hogtid) sa familjen ska aka bort och vi har huset for oss sjalva. Detta inebar fest! Vi har lyckats fa tag pa VALDIGT mycket dricka; 7 liter vin, 3,5 liter absolut, massa bira och trevliga saker att blanda med. Jag tror pa det har dagarna, Malin, jag och hennes amerikanska vanner kommer ha nagra valdigt roliga dagar i alkoholens tecken. Jag tankte vara lite duktig och uppdatera bloggen om mina och Malins aventyr har i LA. Sa det ar bara for allmanheten att lasa och njuta.
// Melia
Han, han, han
(P.S.
Pon och Zi måste vara de sötaste små figurena!)
Glad och lycklig är hon tillbaka- Hej världen!
Idag igår var en väldigt fin dag på många sätt och vis. Mitt humör var på topp och allt flöt på.
Några bidragande effekter till detta var:
- Ledig från jobbet(Okej det är kul att jobba men INTE så kul)
- Det var 6 dagar till USA(Malin väntar och jag väntar)
- Det var 3 dagar till Magaluf Reunion(Vi var bäst på Mallis och vi ska vara bäst till Tallin)
- Jag var på keramik med 10 gulliga pensionärer några timmar tidigt på morgonen(folk
- kallar det visst förmiddag? Men vem tackar nej till att folk gullar med en i några
- timmar?!)
- Jag fika med Sanna (Vi MÅSTE ses mycket oftare! Gulligaste tjejen hon är<3 )
- Jag lagade godaste lasagnen(Jag ska uppenbarligen vara kock och inte umgås med såna;P)
- REEL BIG FISH KOMMER TILL STHLM DEN 13:E FEBRUARI 2008!(Detta är lycka och kärlek, något att lägga till Sveriges musikhistoria. Hahaha inte för att någon riktigt fattar det utan jag och Anna... menmen)
- Jag hade myskväll med Cissi(Presenter, te och killsnack. Har saknat dig! <3)
- Sist men inte minst på den här lilla listan är att jag kom till insikten att jag har vart en hispig idiot de senaste dagarna. (Kärlek finns och jag har någon jag tycker om)
Dark november
Jag har ont i hjärtat och känner mig trasig.
Livet är som en bergodalbana, ena sekunden är man lycklig och nästa vill man bara skrika.
USA och Tallin here I come:D
Men imorgon är jag i alla fall ledig och sen blir det jobb och ännu mer jobb, men jag ska INTE klaga för fröken Almlöf åker till Tallin den 16:e och USA den 19:e november. Först är det alltså Magaluf reunion med kryssning och party i 40 timmar. Fan vad jag längtar! Vi flickor kommer rocka lika hårt som nere på Mallis, men nu har vi även Camilla med=D
Sen dan efter denna resa(ojojojoj vad bakis jag kommer va!) så är det planet till LA och min älskade Malin. Oj vad jag saknat min lilla fadder men nu är det dags att hälsa på tösen. Två veckor ska det bli, så vi hinner umgås och tröttna på varann;P Haha
Men vi två ska ha så sjukt skoj och bara att få träffa henne känns underbart. Det har varit tuffa månader utan Malin i mitt liv(även om vi har haft god telefon och mailkontakt). Love you Darling<3
Amelia går och blir hispig- igen...
Jag känner mig tom och det finns endast en bakomliggande anledning till det: jobbet!
Imorgon och typ varje dag i en vecka ska jag stänga, det lilla problemet till detta är att jag verkligen inte alls kan stängningsrutinerna.
Så det känns mycket jobbigt att vara den enda kassapersonen och som dessutom inte kan det här alls.
Och vet inte alls hur det ska gå imorgon när jag står där helt själv utan kunskap, när de andra tror motsatsen.
För när jag skulle ha lärt mig allt hade jag nämligen "turen" att bli släppt tidigare så nu har jag ändå blivit schemalagd på bara stängningspass och jag är en Amelia hispig över öronen.
Allt detta har suttit som en ångestskapande klump hos mig hela helgen, det var inte lite jobbigt när jag i lördags upptäckte på McTime faktumet att jag inte har någon annan kassapersonal vid min sida för råd och vägledning. Sen att jag en person som är lagd åt det väldigt hispiga hållet gör detta till en tråkig historia, inte för mig eller Donken Årsta. Det är jobbigt att vara ny på jobbet!
/ En 19 åring i panik